2.1 – Transport över vatten åk7

till instuderingsfrågor

När du har läst det här avsnittet skall du:

  • Känna till hur människors första farkoster såg ut och fungerade.
  • veta vad som gör att en båt flyter
  • kunna nämna några tekniskalösningar som har medverkat till utveckling av båtar
  • kunna följande ord och begrepp: stockbåt, roder, råsegel, ångbåt, tankfartyg, hangarfartyg, bilfärga.

Klicka och lyssna här på sidorna i läroboken Transport över vatten s.146-151

Fortfarande idag kan vi se var människans första bostäder låg vid vattendrag floder, bäckar och sjöar. Vattnet gav liv genom föda och det var varmt och gav ett annat klimat. Framförallt var det möjligheten att transportera sig till andra områden för att finna föda och vidare bedriva handel. Vattnet var våra första vägar.

  • Tekniken att tillverka båtar har redan från början anpassats till olika behov och kunskapen om material teknik och kunnande.  Båtarna anpassades efter till vad de skulle transporteras eller användas till.

Därför flyter båtar, Densitet är ett mått på ett materials täthet. (hur mycket luft som trästocken innehåller) En glasflaska är tyngre än vatten men med luften inuti så blir den lättare än vattnet och flyter, alltså har den lägre densiteten än vatten. http://sv.wikipedia.org/wiki/Densitet

De första farkosterna var stockar som var urholkade med hjälp av enkla stenyxor. I nästan 8000år byggde vi båtar av trä, vass, djurhudar som fortfarande är material som fungerar till båtar.

Båten och fartygets utveckling följer människans tekniska utveckling. Nya verktyg och nya material gav nya sätt för att utveckla nya konstruktioner.

1. skorsten, 2. akter, 3. roder, 4. skrov, 5. ankare
6. bulb, 7. för, 8. däck, 9. överbyggnad

Fartyg, definieras som skepp de fartyg vars skrov har en längd som överstiger 24 meter. Annat fartyg kallas båt.

Fartygen har bidragit till nya uppfinningar, vetenskapliga utforskningar och teknisk utveckling. Exempel är bl.a spridningen av ny kunskap om kompassen och krutet till andra människor. Fartyg har använts för sådana ändamål som kolonisering och slavhandel, och har tjänat vetenskapliga, kulturella och humanitära behov. Nya grödor som hade kommit från och till Amerika via de europeiska sjöfarare som i sin tur har bidragit till befolkningstillväxten. Sjötransporter har format världsekonomin i dagens samhälle där produktionen ligger i ett land långt ifrån konsumenten. För den nyfikne: http://sv.wikipedia.org/wiki/Gal%C3%A4r https://www.abc.se/~pa/bld/fartygtp.htm

Segel en teknisk  revolution, råsegel har sett liknade ut i 5000 år, fyrkantiga med en mast liknade ett stort T.  Dessa segel gjorde båtarna svårnavigerade och omöjliga att segla med i motvind. Det stora råseglet användes i Europa under lång tid, vikingar och långt fram i vår tid. Latinseglet, det trekantiga vi idag ser på fritidsbåtarna. Det var Romarna som utvecklade och började använda latinsegel, dessa trekantiga segel gjorde det möjligt att segla i andra förhållande. Genom att ändra seglets lutning mot vinden kunde man nu segla i motvind – kryssa.

Segeluppsättning och antal master förändrades för att kunna utnyttja vinden bättre och passa de större båtarna. Det var Kina som började använda flera master på båtarna och först på 1400-talet blev det vanligt i Europa. Med flera master kunde flera segel användas då även latinsegel och råsegel för att uppnå bästa seglingen.

Akterroder[källa behövs] på ett Egyptiskt Nilfartyg, målning från en gravkammare i Menna 1422-1411 f.Kr.

Roder och Styråran är den åran som var placerad längst bak på båtens högra sida, styrbord, för att båten skulle kunna styras då med muskelkraft. De roder som vi idag har på båtar uppfanns i Kina omkring år 0 men det dröjde till 1200-talet innan Europa började använda det.

Modernt fartygsroder.

Rodret är idag placerat längst akter ut (bak på båten) och i mitten på båten. Rodret ändras med hjälp av vajer mellan styrroder (ratt), och rodret vrids med muskelkraft, men vanligast idag är att rodrets sköts av en styrmotor som styrs från ett styrroder på bryggan (förarplatsen).

 

Åror för att ro båten Tack vare sina åror kunde galärer och vikingaskepp färdas oberoende av vind och strömmar och var mycket manövrerbara. Galären var under en lång tid den vanligaste typen av krigsfartyg och användes i olika former ända in på början av 1800-talet i krig, handel och sjöröveri. Tekniken att bygga dessa fartyg utvecklades av sjöfarande civilisationer kring Medelhavet och är först belagd runt 700-talet f.Kr. Som krigsfartyg utrustades galärer under dess långa historia med olika typen av vapen, bland annat rammar, katapulter, bågskyttar och kanoner. Men det var avgörande vapnet var ofta själva besättningen som i närstrid besegrade och tillfångatog fiendens fartyg.

Fultons ångfartyg North River Steam Boat, senare känt som SS Clermont.

Ångbåtar var de första maskinellt drivna båtarna. Det var den skotske ingenjören William Symington som byggde 1788 en fungerande ångbåt vars framdrivning sker med hjälp av skovelhjul, ett sätt att överföra kraft från maskineriet till vattnet på ett maskindrivet fartyg. Skovelhjul lämpar sig särskilt väl för användning där vattnet inte är så djupt. på 1830-talet fanns det flera patent på propellrar kopplade till ångmaskiner. Det var svårt att utveckla en fungerande propeller för det handlar om storlek och vinkling och även kraftföverförningen till en propeller under vattenytan var en svårighet. Ångmaskinerna krävde stora volymer av kol och förde kampen om transport och handel mot segelbåtarna under 1800-talet.

Ångmaskinen övertogs av diesel drivna motorer som var effektiva och det krävdes inte så stora volymer av bränsle som ångmaskinen. För den nyfiken: http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ngfartyg http://www.titanicnorden.com/skepp/greateastern.html

Stålfartyg kom på 1800-talet, men redan innan stålbåtarna gjordes det många försök med att klä träbåtar med metall. Båtarnas köl, (botten under vattnet) eller fören (fam) kläddes med metall som kunde vara koppar, mässing eller stål för både styrka och utseende. Båtar flyter på grund av att den sammanlagda densiteten på av materialet och båtens innehåll är mindre än vattnets densitet.

Krigsbåtar. Båtar för att föra krig har varit en viktig funktion och utveckling av båtarnas funktion. krigsbåtarna skulle kunna vara rörliga, snabba, bära stora tyngder i olika väderlek.

Monitor 1861

USS Monitor anses vara den första bepansrade och ångdrivna krigsfartyget och uppfinnaren var den svenske uppfinnaren John Eriksson (1861). Det var en båt som låg långt under vattenytan, men inte riktigt en ubåt, men är föregångaren. Fartyget revolutionerade sjökrigen och bidrog till Nordstaterna seger i amerikanska inbördeskriget.

Tankfartyg – transporterar olja. De första tankfartygen kom omkring 1850 och var vanliga fartyg som tömts på mycket av sitt innehåll och som sedan fylldes med olja utan särskilda tankar. Tidigare metoder för att frakta oljan, var i tunnor. Tunnorna var dyra, tunga, gick sönder och man var tvungen att frakta dem fram och tillbaka. Första lyckade försöket (1877) att transportera olja som bulklast gjordes med det noraka segelfartyget Lindesnæs, fartyget var helt av trä. Den moderna oljetankern som hade särskilda tankar för olja uppfanns av Ludvig Nobel, bror till den berömde Alfred Nobel. År 1876 bildade han oljebolaget Branobel i Azerbajdzjan, och två år senare lät han bygga den 56 meter långa oljetankern Zoroaster efter egen design. http://sv.wikipedia.org/wiki/Tankfartyg

Ett kryssningsfartyg eller   kryssningsskepp är ett passagerarfartyg som specifikt transporterar resenärer som reser för nöjes skull. Dessa skepp är idag stora med flera våningar och dieseldrivna motorer. De har ofta flera restaurangerbutikerbarer och ibland även simbassänger. Kryssningsfartyg har oftast inga bildäck och tar heller inga järnvägsvagnar ombord, så länge det inte handlar om en kryssningsfärja. källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kryssningsfartyg

Star Flyer är ett lyxkryssande segelfartyg

Kryssningsfartyget M/S Oasis of the Seas är ett av världens största kryssningsfartyg.

Hangarfartyg – är stora örlogsfartyg som är avsedda att fungera som flytande baser för stridsflygplan och de är sålunda konstruerade så att flygplan kan både starta och landa ombord. http://sv.wikipedia.org/wiki/Hangarfartyg


Ubåtar
– är båtar som kan vara under vattnet. För att ubåten skall kunna åka under vattnet så finns det luft och mat till besättningen. Tekniken man använder för att båten skall sjunka (här mycket förenklat) är att fylla tomma tankar med vatten, ubåten sjunker till önskat läge. För att gå upp till ytan pumpas vattnet ut. Den första byggdes och användes under Amerikanska inbördeskriget för att sänka andra krigsbåtar. Ubåtar var farliga och viktiga under världskrigen då de sänkte andra båtar och de jagade även varandra. Hajen – svenska flottans allra första ubåt från 1904. Hon byggdes för att sättas in i det förväntade kriget mot Norge och var den tidens modernaste vapen. http://www.marinmuseum.se/sv/Utstallningar/Neptun–ubat–pa–riktigt/?subId=7214 

Atomdrivna ubåtar – kan stanna under vattenyta i många veckor för motorn är en kärnreaktor och den behöver inte syre för att fungera.

Akula-klass är en klass av atomdrivna robotubåtar utvecklad för den sovjetiska flottan på 1980-talet. Klassen är bestyckad med 20 stycken ballistiska robotar som bär på kärnstridsspetsar. Trots att den är större är den tystare än sina föregångare i Kalmar-klassen[6], och kan stanna under vatten i 180 dagar i sträck[7], längre i nödfall, till exempel i ett kärnvapenkrig. Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Projekt_941_Akula För den nyfiken http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/nasta-generation-atomubatar

Bilfärjor är ett fartyg i linjetrafik på en fast bestämd väg över en å, en flod, en sjö eller ett havEn färja som kan  transporterar både passagerare och fordon. Fordonets karaktär kan variera från motordrivet (Mc, bil osv.) till mekaniskt drivet av en person, som t.ex. en cykel. http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%A4rja

Svävare – båtar som med luft svävar ovanpå vattnet. 

En svävarfarkost svävar fritt från underlaget genom att ett övertryck bildar en luftkudde under farkostens botten. Svävare körs normalt på öppet vatten eller is, men kan köra på de flesta plana ytor, som stränder, då de inte har kontakt med ytan. Nackdelen med svävare är ljudnivån och att man inte kan köra i för höga vågor. Svävaren är också en utmärkt förbindelsefarkost och ett utmärkt räddningsfordon när isar är så svaga att de varken bär eller brister. För den nyfikne: https://en.wikipedia.org/wiki/Ship

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *