2.6 – Värmesystem

Uppvärmning av bostaden är en förutsättning för att vi skall kunna bo i Sverige och på många andra platser. Vi använder oss av olika metoder: Dessa metoder är ofta beroende av material, teknik och ekonomi. Vilket var det första sättet att värma en bostad? -en eldstad mitt på golvet i grottan, tältet, huset.

Vattenburen värme är en uppvärmningsform som sker med hjälp av varmvatten som cirkulerar i ett rörsystem till radiatorer (element), golvvärme eller värmefläktar som finns installerade i byggnaden där en uppvärmande funktion önskas. Vattenburen värme är ett vanligt och flexibelt centralvärme-system eftersom värmekällan för att värma vattnet kan bytas efter önskemål, i motsatt till exempelvis direktverkande elvärme. En nackdel med vattenburen värme är att installationskostnaden är högre än för direktverkande elvärme.

Värmekällor Värmekällan kan vara en olje- eller vedpanna, en värmeväxlare, indirekt elenergi från sol, vind vatten, olika värmepumpar ja alla värmekällor kan kopplas till ett vattenburet system.

Olja är det i särklass dyraste uppvärmningsalternativet. Oljan är ett fossilt bränsle som ger miljöskadliga utsläpp vid förbränning. Cirka fyra procent av Sveriges småhus värms idag med i huvudsak olja eller kombinationen olja och el. Nya oljefyndigheter upptäcks, men någon gång kommer oljan att ta slut. Vartefter de lättast tillgängliga oljekällorna tar slut blir det svårare och dyrare att utvinna ny olja. När olja brinner frigörs energi som värme. Samtidigt omvandlas oljan till en mängd andra ämnen så som koldioxid, svavel- och kväveföreningar som skadar miljön. Koldioxid påverkar klimatet och utsläppen av koldioxid anses generellt som ett av världens allvarligaste miljöproblem.  Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Olja/

Biobränsle som ved och pellets är förnybara bränslen och ved är det vanligaste biobränslet för villor idag. Cirka 40 procent av småhusen i Sverige värms med enbart biobränslen eller biobränslen i kombination med el. Ved kan eldas i dels så kallade lokaleldstäder (braskaminer, kakelugnar, öppna spisar) och dels pannor som är anslutna till ett vattenburet distributionssystem och som även producerar tappvarmvatten. Det finns även vattenmantlade kaminer och kakelugnar som delvis fungerar som pannor. Pellets kan eldas i pelletspannor och pelletskaminer. Briketter är sammanpressad sågspån till fyrkantiga block eldas i större pannor eller värmecentraler. För villabruk kan briketterna blandas med ved. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Biobransle—ved-och-pellets/

Direktverkande El då omvandlas elen till värme direkt i radiatorerna. Det finns två typer av radiatorer: sådana som är oljefyllda och sådana som inte är oljefyllda. Oljan i de oljefyllda radiatorerna tjänar som ett litet värmelager, vilket gör att radiatorns temperatur inte pendlar så kraftigt som i de icke-oljefyllda. Ett byte från icke-oljefyllda till oljefyllda radiatorer sparar ingen energi men de kan ge en värmereglering som känns mjukare och behagligare. Däremot kan byte av äldre termostater på befintliga elradiatorer leda till en energibesparing. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Elvarme/

El kan användas för uppvärmning av byggnader på två olika sätt – genom vattenburna eller direktverkande system.  En elpanna eller elpatron värmer upp vatten som från en behållare pumpas runt i ett rörsystem med radiatorer (element) som blir varma. Vattnet kan också ledas runt i slingor i golvet. Hus byggda efter 1980 har ofta en elpanna i kombination med en värmepump som tar tillvara värmen i frånluften. Värmepumpen kan ge värme både till varmvattnet och värmesystemet och därmed minskar elbehovet. Elpatroner finns ofta som ett komplement och reserv i bränslepannor (olja, ved, pellets).

Värmepump hämtar värme från till exempel marken -ytjorden, berggrunden, grundvattnet eller ur vattnet i en sjö eller från luften, ventilationsluften. Detta fungerar även om energikällans temperatur bara är några enstaka grader över noll. Värmen distribueras inne i huset med hjälp av ett vattenburet värmesystem, ventilationssystemet (via uppvärmd tilluft) eller genom varmluft (via en fläktdel). Har ditt hus en låg energianvändning kan uteluft vara ett alternativ som värmekälla till värmepumpen. Har huset en hög energianvändning kan värmekällan vara mark, berg, grundvatten eller sjö. Källa: http://energimyndigheten.se/sv/Hushall/Din-uppvarmning/Varmepump/

Fjärrvärme avlastar dig från arbetet med den egna pannan; ingen sotning, ingen eldning och ingen bränslepåfyllning.  Fjärrvärme innebär att husen i hela eller delar av städer kopplas samman i ett gemensamt kulvertnät (nätverk av nedgrävda ledningar för varmt vatten). Värmen produceras i ett centralt värmeverk eller en central kraftvärmeanläggning. Kraftvärme innebär att både el och värme kan produceras samtidigt. För att kunna ta emot värmen från kulverten behöver huset utrustas med en fjärrvärmecentral. I denna finns allt du behöver, bland annat två värmeväxlare, en för tappvarmvatten och en för värme. Källor: http://sv.wikipedia.org/wiki/Vattenburen_v%C3%A4rme

Spara energi på uppvärmning

Temperaturen inomhus Uppvärmningen står för en betydande del av ett hushålls elförbrukning. Här finns mycket pengar att spara. Man brukar räkna med att uppvärmningen förbrukar cirka 75-125 kWh per kvadratmeter och år. Variationen beror på husets ålder, isoleringen, klimatet på orten, inomhusklimatet och de boendes energivanor. Nästa gång du höjer eller sänker värmen så tänk på att bara en grads sänkning minskar uppvärmningskostnaderna med cirka 5 procent.

Fem enkla energispartips för att spara på uppvärmning

  • Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Genom att använda tätningslister kan du enkelt minska mängden kall luft som kommer in i hemmet, via fönster eller dörrar. Om du har hus – se gärna över isolering på till exempel vinden. Cirka 15 procent av värmen försvinner ut genom taket.
  • Undvik att täcka elementen med möbler eller stora gardiner. Luften i rummen behöver cirkulera för att på bästa sätt kunna värma upp ditt hem.
  • Sänk värmen i rum som sällan används, som till exempel hallen. En lägre temperatur i sovrummet bidrar dessutom ofta till att man sover bättre.
  • När du reser bort behöver du inte ha så varmt hemma. Dra ner värmen på elementen, och stäng av handdukstork och golvvärme om du har det.
  • Gardiner och persienner bidrar till att hålla kylan ute och samtidigt behålla värmen i rummet.

Varmvatten En familj på fyra personer förbrukar i genomsnitt cirka 4 800 kWh per år på vattenuppvärmning. Det går att påverka förbrukningen genom ändrade vanor och genom att installera effektiva kranar och munstycken. Med snålspolande kranar kan du minska åtgången av varmvatten rejält, utan att komforten blir sämre.

Fem enkla energispartips för att spara på varmvatten

  • Duscha snabbt och effektivt istället för att bada i badkaret. Genom att minska duschtiden från 15 till 5 minuter sparar du 6 kronor per dusch.
  • Stäng av vattnet medan du tvålar in dig, schamponerar håret eller borstar tänderna.
  • Byt packning på otäta kranar. En kran som droppar kan leda till ökad energiförbrukning motsvarande 700 kWh varje år. Det motsvarar cirka 1000 kronor som går åt till det droppande vattnet.
  • Med snålspolande duschar och kranar kan du minska vattenanvändningen rejält. Du kommer inte märka någon skillnad. Förutom på elräkningen, då vattenförbrukningen minskar med hela 40 procent.
  • Handdiska inte under rinnande vatten, utan använd istället diskpropp eller balja. Under en kvarts handdisk går det åt ca 75 liter vatten.